Bilen dödade hatten?

Eftersom jag köpte bil i höstas och jag det senaste halvåret inte har burit så mycket hatt till vardags så har jag naturligtvis tänkt på om det kan ha något samband. Tittar man historiskt så har ju onekligen hattbärandet minskat i takt med att bilåkandet ökat. I och med att man kan transportera sig allt längre sträckor på bekvämt och varmt sätt och i utvalt ressällskap så behövs inte någon huvudbonad för värme, anständighet eller som statusmarkör. Dessutom är det ju inte speciellt praktiskt att åka eller köra bil med en kvarnhjulshatt på huvudet, hur snyggt det än är.

Marie Antoinette blir ju allt som oftast beskylld för att ha haft en hel flotta i hatten och det gick väl an om man hade råd att hålla sig med gigantiska vagnar att resa i, hur korta sträckorna än är. Vanligt folk, och på den tiden så var det stor skillnad mellan adel/överklass och vanligt folk, hade lite enklare huvudbonader. Det är ju lite mer praktiskt om du är ute och det blåser eller om du faktiskt har möjlighet att åka vagn men i sällskap med andra, 1700-talets roddarmadamer i Stockholms skärgård hade båtar som rymde 20-25personer och då var det ju opraktiskt med gigantiska hattar.

Efter Franska revolutionen blev idealet det radikalt motsatta. Kort hår istället för stor peruk och hattens omfång krympte till det minimala. På kvinnohattarna fick brättet sin huvudsakliga placering fram och runt ansiktet, en form av skydd mot elementen och kanske även för att hålla omgivningen på behörigt avstånd... Med tanke på de tunna och lätta tyger man klädde sig i var det nog det minsta man kunde göra för att hålla elementen stångna.

Som alltid när det gäller mode, omväxling förnöjer så 20 år senare så var det större hattar som gällde igen.

Mot mitten av 1800-talet när industrialismen tog fart uppstod så småningom en mellanklass, fler fick möjlighet att resa och på ett skyddat sätt, var det därför hattarna krympte igen? Eller var det för att det skulle vara någon form av balans i ensemblen, fokus var på vidd i kjolen, då kan inte hatten också vara ett vindfång?

Mot slutet av 1800-talet krympte hattarna ännu mer, nu sitter de snarare på huvudet än om huvudet, kanske en effekt av medelklassens utbredning och möjlighet till nöjesresande.

Bild från www.albion-prints.com

Var de stora hattarna som blev moderna på tidigt 1900-tal en motreaktion?

En sätt att kompensera för att klädedräkten faktiskt blev något lättare att röra sig i? Blev det viktigt att markera klasskillnad med hjälp av utrymmet som hatten tar upp? Samtidigt börjar bilen dyka upp här och var som en lyxig hobby och till det hör naturligtvis en rejäl hatt men också slöja, skyddsglasögon, rock och handskar för att skydda sig mot elementen.

Femtio år senare försöker man sälja bilhjälmar som en passande huvudbonad till bilisten. Vid det här laget så hamnar hatten allt mer på hyllan.

Vad använder vi idag hatthyllan i bilen till? En sak som är säker, som fotgängare med en önskan att gå över ett övergångsställe är det mycket lättare att få bilister att stanna om man har hatt på sig, det får jag bevis på hela tiden! Har du testat det?

Förra helgen spenderades i Varberg med goda vänner. Innan vi åkte dit hann jag sitta o leka lite med blommorna från förra inlägget, de går ju att använda lite här o var:-)
J och jag passade på och åkte ned redan på fredagen, det blev lite second handshopping("lopp-lopp"). Det blev några fynd, bland annat tidningen på bilden. Jag försöker i år att inte köpa material till helt nya projekt, komplettering till projekt av material jag redan har är ok däremot. O de tre hattarna på omslaget är ju perfekta sätt att göra slut på rester! I fredags fick jag tillfälle att lufta den blå från Stephen Jones på fest med jobbet. Jag fick så mycket härliga positiva kommentarer från massor med människor. Behöver du få lite bekräftelse och kärlek någon gång, sätt på dig en galen hatt! :-)

Igår var jag och J på antikmässa på Åhaga. Det var mycket att titta på men inte så mycket som var tvunget att följa med hem. Billigt men jag hade sett fram emot att bli lite småkär i massa saker. Helt lottlös gick jag inte, jag hittade tre stycken Damernas värld från 1944-45 som fick följa med, jag gillar ju vintagestilen och att titta på både hattar och kläder från förr! I tidningarna hittar jag både teckningar som visar enorma hattar och turbaner men också bilder på Parisiskor som faktiskt bär dem. Om man sedan sätter det i relation till världsläget 1944-45 så förundras man över hur galen människan är! Turbanmodet är naturligtvis inspirerat av att så många kvinnor tog plats inom verkstadsindustrin under kriget och behövde täcka håret för att inte smutsa ned det men främst se till att det inte fastnade i maskinerna. Höjden på hattarna i bilden däremot gör att man inte skulle göra något annat än att fastna, jag som titt som tätt slår huvudet i hatthyllan på bussen skulle ha stora problem:-D

Ikväll börjar Anno 1790 på svt, det ska bli kul att titta på kostymerna och förhoppningsvis hattarna! I början av hösten kom ett mms från K, hans chef skulle på släktträff och med på den skulle en hatt med kulhål i. Det var tydligen någon släkting som förmodligen på 1700-talet hade blivit skjuten i huvudet och hatten hade man sparat. Galet? Jaa! :)

Blev det inget hattbärande den här veckan som kompensation för förra veckan? Kanske det men jag har satt igång med att göra en till och jag hade dessutom planer på att i helgen slutföra en som jag påbörjat sedan tidigare. Vi får se hur det går:)

Den där som jag påbörjat då, vad blir det förnågot? Det är en virkad sak ur boken A Stitch in time, mönstret är från 1933 och den kommer bli så söt! Mitt hattintresse kom i samband med mitt dräkthistoriaintresse och 30-talet bjuder på så mycket snyggt! Förra veckan skissade jag av lite hattar medan jag tittade på A good woman, det är samma tidsperiod och habegäret dök naturligtvis upp! Kanske blir det något av de skisserna framöver...

Nu ringde E om fika, det blir inget av skisserna idag iallafall:)